Kommentering avstängd

Meningslöst våld

Jag har varit med Fritiof vid gångbron över från Väderilsgatan idag… Platsen där dödsskjutningarna ägde rum i onsdags.

Denna vackra sensommardag är platsen mycket stilla och med den stora mängd blommor och lyktor som finns där så är det som på en kyrkogård.
De unga från Sjumilaskolan och en mindre mängd andra kommer och stannar på platsen en stund.. En del tittar på märken från ammunition i ett träd på platsen.
Jag vet inte, men kanske borde kyrkan, moskén, skolan eller annan verksamhet haft en vuxen på plats… Eller så är det tillräckligt med de enstaka vuxna som själva gått dit en stund.
Våldet känns, trots lugnet, oerhört påträngande och så fruktansvärt meningslöst.
Imorse läste jag i GP om en närboende som ville att politikerna nu skulle vakna. Jag tror jag kan förstå hur personen menar,  men samtidigt tror jag det är få politiker med solidaritet med på sin agenda som inte redan ser som ett huvuduppdrag att motverka de grunder som leder till sånt här. I kommunen är nog på sätt och vis det mesta som görs insatser som i förlängningen motverkar utsatthet, orättvisor och våld. Men lyckas inte alltid.
På plats i norra Biskopsgården i onsdags var inte det förebyggande nog… Ingen kan säga något annat. Vi som samhällsgemenskap offentligt och civilt hade misslyckats.
Jag tror inte politiker eller speciellt många andra är omedvetna om vad som kan hända. Frågan är HUR vi ytterst kan göra fler saker, eller kanske mer RÄTT, än vad vi gör idag.
På platsen visar de handskrivna skyltarna på pappkartong att de som nu dött var älskade och kommer att saknas av många. När jag ser Fritiof i vagnen så undrar jag särskilt hur de ungas föräldrar känner…

 

i kategorin:Göteborg