Kommentering avstängd

Jämställdhet – en rätt för både kvinnor, män och de som inte vill definiera sig könsmässigt

kvinnosymbol

En klassisk kommentar när sådana dagar som internationella kvinnodagen är på gång brukar vara Varför ha en speciell dag som heter kvinnodagen, det ska väl gälla alla dagar året runt? … och visst är det så att de olika dagarna vi brukar uppmärksamma i Göteborg och omvärlden – kvinnodagen (8 mars), romadagen (8 april), världsmiljödagen (5 juni) och internationella kvinnofridsdagen (25 november) med flera – inte är till för att vi alla andra dagar på året ska slippa de frågor som de särskilda dagarna lyfter. Då har det blivit helt fel. Tvärtom ska den typen av särskilda dagar hjälpa till och ge kraft och fokus för att frågorna ska finnas på dagordningen året runt. Ibland är en manifestation vid flaggning, ett demonstrationståg eller liknande gruppgemenskap en viktig nyckel när vi kämpar för att göra världen bättre. Imorgon finns nästa möjlighet till denna typ av gemenskap, när 8-marståget avgår från Gustaf Adolfs Torg klockan 18.00. Hoppas att vi ses där!

I rödgrön kommunstyrelsemajoritet så har Mats Pilhem (V) och jag ett gemensamt ansvar för jämställdhetsfrågorna på den politiska dagordningen. Mats fokuserar mest det personal- och arbetsmarknadspolitiska perspektivet och jag fokuserar främst brukar/invånarperspektiv. Det är inte en hårfin linje mellan våra områden och det bidrar till att det nog sker en del överlappning… bara av godo.

Så var står vi då, denna kvinnodag 2013?

Vi är tydliga i våra politiska ambitioner vart vi vill och vi har många exempel på pågående arbete i Göteborg som syftar till att i grunden förändra strukturerna för att få ett jämställt samhälle. Men vi är inte där… inte vi heller. Mycket kvarstår, men det pågår en rörelse i rätt riktning. Senaste uppföljningsrapporten från stadsledningskontoret som gick till kommunfullmäktige sade följande:

* Det är utan tvekan så att Göteborgs Stad går i riktning mot att bli en förebild och föregångare i jämställdhet och jämställd verksamhetsutveckling. Ett område där Göteborgs Stad tveklöst är en föregångare är utvecklingsarbetet med att jämställdhetsintegrera budget- och uppföljningsprocessen som stadsledningskontoret driver i samverkan med ett stort antal förvaltningar.

* Kommunfullmäktiges prioriterade mål om jämställdhetssäkrade verksamheter har varit drivande för den positiva utvecklingen som pågår. Målet signalerar dels att det krävs någon typ av handling, dels att det krävs kartläggningar och kunskap för att kunna säkra verksamheten.

* Väldigt många kartläggningar utifrån könsuppdelad statistik har genomförts. Särskilt stadsdelsnämnderna har påbörjat arbetet med att ta fram verktyg och modeller för arbetet med det prioriterade målet. Många utbildningsinsatser har genomförts.

* Kommunstyrelsens satsning på utveckling av interna processhandledare i jämställdhetsintegrering har haft stor betydelse för utvecklingen i staden. Satsningen resulterade i en årslång utbildning som erbjöds samtliga förvaltningar och bolag i staden. Utbildningen har tagits fram och letts av utvecklingsledarna i SDN. Lite drygt 50 nyckelpersoner från SDN och facknämnder har utbildats och fått träning i att leda processer i jämställdhetsintegrering. En viktig ingång har varit att också integrera andra samverkande faktorer som exempelvis etnicitet, ålder och HBTQ i utbildningen.

* Även andra stora satsningar som deltagandet i Program för Hållbar Jämställdhet (HÅJ), och i viss mån ledarutbildning med fokus på jämställdhet, har bidragit till framsteg arbetet under året. I HÅJ ingår sju projekt som omfattar fem stadsdelsförvaltningar, tre fackförvaltningar och två bolag. Inom ramen för de sju projekten samverkar och berörs samtliga stadsdelsförvaltningar inom flera olika verksamhetsområden. Ett stort antal fackförvaltningar och några bolag involveras också i projektens arbete och resultat. Syftet med programmet är att säkerställa att jämställdhetsperspektiv integreras i den service och de tjänster som kommunen tillhandahåller. Bemötandet ska vara jämställt och resurser ska vara jämställt fördelade. Resultat som hittills uppnåtts är ökade kunskaper om jämställdhetsintegrering i den kommunala servicen samt ökade kunskaper om styrning och ledning.

* Ytterligare en viktig faktor som möjliggjort den utveckling vi nu ser är skrivningar i SDNs reglemente om att säkerställa jämställd och likvärdig service och tjänster till invånarna. I och med detta har samtliga SDN anställt särskilda utvecklingsledare som ansvarar för utvecklingen av Jämställdhets- och MR-frågor.

* En viktig erfarenhet som blivit tydlig för flera av projekten som deltar i Program för Hållbar Jämställdhet är att förändringsarbete som pågår inom en förvaltning eller ett bolag ofta är beroende av samverkan med en eller flera andra organisationer för att uppnå jämställd samhällsutveckling. Ett exempel är Parkeringsbolagets projekt ”Jämställd parkering” där man kartlagt miljön runt ett antal parkeringsplatser och parkeringshus. För att uppnå en trygg och säker miljö har det blivit mycket tydligt att det krävs samverkan och samordning mellan många olika aktörer. En förutsättning för att Parkeringsbolaget ska lyckas med sitt arbete är att också samverkande förvaltningar och bolag har medarbetare och chefer med kunskap om genuskonsekvensanalyser.

* Det finns i det inrapporterade materialet berättelser om att arbetet som rör barn och unga bidrar till tryggare och trivsammare miljöer, minskat våld, ökad förståelse för varandra, minskad mobbning, ökad kvalitet och medvetenhet. För att nå ökad måluppfyllelse behöver uppföljningsarbetet utvecklas så att det också fångar upp de mer svårfångade effekterna.

* Efter sju års aktivt arbete för jämställdhet kan Göteborgs stadsteater bedömas vara jämställdhetssäkrad. Könsuppdelad statistik har kontinuerligt upprättats under dessa år. Statistiken analyseras och kommenteras årligen i jämställdhetsdelegationen i samband med den utvärdering som Stadsteatern alltid gör av innevarande års plan. Denna bifogas också alltid i planen för det kommande året. Avdelningscheferna har att lyfta jämställdhetsplanen eller delar av den i en fastställd plan vid minst ett avdelningsmöte årligen samt avrapporterar detta till VD vid ett ledningsgruppsmöte. Förutom att jämställdhetsplanen läggs ut på intranätet anser ledningen att det är viktigt att jämställdhetsplanen också trycks upp i pappersformat för att vara ett ”levande dokument”. Jämställdheten har också årligen ett eget avsnitt i Verksamhetsplanen. Teatern har också kraftigt fokuserat på jämställdhet och genus i den konstnärliga processen, vilket fortfarande är rätt unikt. Då diskrimineringslagen enbart handlar om personalpolitiska åtgärder anser Stadsteaterns ledning att kärnverksamheten, dvs. varför vi är här, är än viktigare. Mötet med publiken, eller för den skull sjukvården möter patienter, företag möter kunder osv. Stadsteatern anser att de har jämställdhetssäkrat verksamheten genom att årligen kraftigt upprätthålla densamma och att det dagliga arbetet är genomsyrat av detta tänk. Uppförandekoden ses som viktig i arbetet för jämställdhets- och mångfaldsfrågor, trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling. Allt arbete genomsyras av ett inkluderande arbetssätt. En viktig ståndpunkt är att Stadsteaterns arbete med jämställdhet behöver ske kontinuerligt och måste återerövras varje år. För att inte tappa farten eller slappna av upprättar teatern en jämställdhetsplan årligen, vilket i sig är att jämställdhetssäkra verksamheten. De övriga sex diskrimineringsgrunderna finns i teaterns Mångfaldsplan 2011-2012 som ska revideras till en ny tvåårsplan 2013-2014.

* Andra exempel som lyfts fram som goda exempel är SDN Majorna-Linnés arbetsmarknadsprojekt Vidare Vägar; Kulturnämndens hantering av kulturstödet; Fastighetsnämndens arbete med förtursverksamhet när det gäller tillgång till bostäder; SDN Lundbys systematiska arbete med jämställdhetssäkring av sina verksamheter; SDN Majorna-Linné som bland annat arbetar med jämställdhetssäkring av HBTQ-certifieringen inom sektor Kultur och Fritid, Vuxenutbildningsnämnden har infört nya rutiner för att utveckla sitt infomaterial utifrån genusperspektiv.

* I anslutning till Program för Hållbar Jämställdhet har APeL Forskning och Utveckling genomfört en studie ”Att följa upp effekter från jämställdhetsintegrering” som utgår från jämställdhetsintegreringsarbetet i Göteborgs Stad. Frågan de studerat är hur man kan mäta och följa de mer långsiktiga effekterna av arbetet.

Givetvis måste Göteborg också arbeta aktivt med att göra insatser för att mildra de värsta effekterna av ojämställdheten, i dess mest extrema form när kvinnor utsätts för mäns hot och våld. Inom samarbetet Våld i nära relationer mellan Göteborg, närliggande kommuner och Västra Götalandsregionen så pågår en mängd nödvändiga insatser. Flera av insatserna möjliggörs också av fantastiska organisationer inom civilsamhället.

/Thomas

i kategorin:Göteborg, Politik Taggar: , , ,