Kommentering avstängd

En jämlik skola skapas inte med tidigare betyg

Utbildningsfrågornas betydelse har ökat markant. Från 1979 fram till valet 1994 ansåg mellan 2 till 6 procent av väljarna att utbildning var den viktigaste valfrågan. 2010 hade andelen ökat till hela 26 procent, vilket innebär att utbildningsfrågorna blivit den tredje viktigaste frågan efter välfärd/sjukvård och sysselsättning. Det är en inte särskilt förvånande utveckling i ett samhälle med en alltmer välutbildad befolkning och där kompetenskraven hela tiden ökar i takt med att den globala konkurrensen hårdnar.

Det finns inget som tyder på att utbildningsfrågorna kommer att minska i betydelse inför valet 2014, snarare tvärtom. Under Jan Björklunds ministerperiod har vi sett hur andelen behöriga till gymnasiet minskat varje år samtidigt som skillnaderna mellan olika skolors och elevgruppers resultat tillåtits öka. Björklunds politik har blivit ett sänke för den borgerliga regeringen och moderaterna är av förståeliga skäl oroliga för att den havererade skolpolitiken kan kosta dem regeringsmakten 2014.

Därför var det med stort intresse jag tog del av moderaternas fempunktsprogram för den svenska skolan som presenterades av den utbildningspolitiske talespersonen Tomas Tobé tillsammans med finansminister Anders Borg. Förlaget om att införa betyg från årskurs tre blev det i särklass mest uppmärksammade i fempunktsprogrammet. Faktum är att moderaterna spelar fult här. Så sent som den 29 oktober förra året kritiserade Tomas Tobé folkpartiets förslag om betyg från årskurs fyra med motiveringen att:
- Det är ett stort fokus på kontroll och mer av att mäta elevers kunskaper. Det är i grunden Moderaterna för, men vi tycker väl att vi nu har gjort väldigt mycket av detta med nationella prov och betyg tidigare, och nu behöver vi lägga fokus på hur vi ska få resurserna att fungera bättre i skolan för de eleverna med svaga resultat, säger han till TT.

Oavsett moderaternas hantering av frågan kvarstår faktum, det finns redan en blocköverskridande överenskommelse om införandet av betyg från sjätte klass. Att riva upp den vore mycket olyckligt. Skolan behöver långsiktiga spelregler för att få arbetsro och koncentrera sig på att utveckla undervisningsmetoder och sin inre organisation.  I det allvarliga läge den svenska skolan befinner sig behöver fokus istället ligga på hur vi skapar en jämlikare skola där alla barn, oavsett uppväxtvillkor, lyckas i skolan. Då kan man inte sortera ut barn redan i tredje klass och öka den administrativa bördan för landets lärare med en skolreform som påminner om tiden före enhetsskolans införande 1962.

Robert

 

i kategorin:Barn, Göteborg, Huvudinlägg, Skola Taggar: , , , , , , ,