Kommentering avstängd

Om ledarskap i Kommunstyrelsen

Fram till idag var det fortfarande ingen som hört med Kia Andreasson (MP) eller mig kring frågan om hur vi ser på olika ledarskapsstilar i vårt samverkansparti - Socialdemokraterna. Det kan tyckas lite underligt med tanke på att vi båda två jobbat i den rödgröna samverkan sedan årsskiftet 2002/2003 och har sett vad som hänt under åren.

I GP under de senaste dagarna har många kommentarer fällts (de flesta anonymt för att personerna själva, eller kanske tidningen, ville ha det så) kring Göran Johanssons respektive Anneli Hulthéns sätt att arbeta och delta i ledningen av staden. När Hulthén i detta läge beskylls för att vara passiv i avgörande frågor så kan jag inte längre vara tyst i den här frågan. Det är inte alls fråga om passivitet utan frågan om olika ledarstilar.

Min bild av det tidigare ledarskapet som fanns inom (S) är att alla viktigare frågor skulle gå genom Göran. Hade han bestämt sig i en fråga och någon inte var inne på samma spår, till exempel i den egna (S)-gruppen, så blev det ett oerhört starkt tryck på den personen och härskartekniker var ständigt återkommande. Sannolikheten är stor att den typen av härskartekniker leder till att människor tystas eller åtminstone inte alls arbetar efter sin bästa förmåga. Givetvis har sådana härskartekniker använts åt många olika håll genom åren.

I den ledarstil som Anneli Hulthén besitter så finns det ett par väldigt tydligt uttalade inriktningar:

- Det är tillåtet att ha olika uppfattningar och ett gott samtal kring de politiska frågorna får äga rum. Denna inriktning gäller inte bara inom politiken utan signalen är också att stadsledningskontorets ledning och tjänstepersoner ska våga komma med egna professionella tankar och känna att det är något som uppskattas. Beslut fattas givetvis och någon passivitet är det absolut inte tal om. Det hela handlar om att det är ett gemensamt arbete att leda klokt.

- Det är inte längre EN STARK LEDARE som gäller. Den ledarstilen är inte hållbar. Det är ett snarare ett samarbete mellan fler personer där gemensam styrka och klok ledning gäller. Fler personer som jobbar bra tillsammans uträttar större saker än en enskild person som vill och försöker bestämma allt.

En person kan aldrig samla allt kring sig och sin person och tro att denne på det viset kan utöva ett gott ledarskap över staden. Situationen blir inte hållbar, vare sig för den personen själv eller på kvaliteten i styrningen.

Jag tror absolut att Göran Johansson är en hederlig person, inget har talat för motsatsen. Men en ledarstil där det är tron på den självständige starke ledaren som bär hela kommunen eller verksamheter ensamt på sina axlar och som ensam baxar genom beslut är inte hållbar. Beslut blir inte lika bra. Risken är att det inte blir lika kreativa och öppna samtal som ett mer tillåtande ledarskap innebär. Risken är också att ytterligare personer i ledande befattningar i stadens bolag TROR att det är så ledarskapet ska utövas.

Nu har vi 2012 och Göteborg leds på ett öppet, tillåtande och klokt sätt. Fler parter ingår i de framåtsyftande samtalen. Anneli Hulthén har definitivt varit en nyckel i den förändringen och borde få den heder hon förtjänar för det.

//Thomas

i kategorin:Göteborg, Politik Taggar: ,