Kommentering avstängd

Håll händerna borta

En sen, mörk kväll i Slottskogen hör jag ett cykel-ljud bakom ryggen. Förvånad blir jag ett kort ögonblick därefter då cyklisten passat på att grabba tag i min bakdel för att sedan fortsätta sin cykelfärd. Någon vecka senare händer samma sak en långt yngre bekant. Någon på cykel bestämmer sig för att han har rätt att att ta tag i hennes bak när han cyklar förbi.

En tid senare, stiger en 14åring på en spårvagn. Vagnen är tämligen tom och hon får ensamt säte men inte länge. En äldre kille sätter sig brevid, mer än tätt och tar upp sin mobiltelefon för att börja titta på porrfilm och det är uppenbart att han vill att hon också ska se. Hon tycker (självklart) att det är mycket obehagligt och lyckas tränga sig av vagnen.

Det är också på en spårvagn från centrum som 20-åringen får en icke önskvärd bänkgranne i en annars nästan tom vagn. Han nöjer sig inte med att hon går av utan följer efter. Hon räddar sig in i en kvällsöppen affär. Samtidigt rapporterar flera yngre tjejer att de får sms från en ”Dennis 22 år” som förmedlar ett antal ”kommentarer som man absolut inte vill ha” från en mobil med kontantkort som inte går att spåra. Ingen vet riktigt hur denne ”Dennis” fått deras mobilnummer och namn. Obehaget som Dennis-smsen sprider är stort.

Alla dessa exempel har hänt under en under några få månader. Säkert finns det många, många fler. Det gemensamma är att de förutom är riktigt obehagliga också skapar rädsla, en rädsla som riskerar att begränsa friheten för både unga tjejer och gamla tanter. Löpturer får läggas om, diskussioner uppstår om var och när det är säkert att åka spårvagn och vilka sätt som är bäst för att skydda sig mot oönskad handpåläggning eller än värre ofredande.

Det är inte okej. Det är inte acceptabelt. Det är fullständigt bedrövligt. Vi har, oavsett ålder eller klädsel, rätt att känna trygghet och rörelsefrihet i stan. Det kan vara ljust eller mörkt, på en gata eller i en skog, det spelar ingen roll. Ingen man har överhuvudtaget rätt till att ofreda oavsett om det sker med fysisk kontakt eller med mobil. Det går inte att släta över denna typ av händelser med att det hände ju ingenting eller lite får man (läs kvinna) tåla. Tålighetsgränsen är vida passerad när vi får börja tänka över att ta omvägar i våra liv för att undvika män som inte klarar av att hålla vare sig tankar, ord eller händer i styr. Män som känner att det står över deras förmåga att bete sig vettigt bör istället själva hålla sig inomhus och gärna göra sig av med mobiltelefonen samtidigt.

Och ni tjejer som drabbas; polisanmäl! Säj till andra! Det är inte ni som ska skämmas eller skyla över.

//Anneli

i kategorin:Barn Taggar: , ,